En sång för Marion - 26 november
Karlstad en genomregnig dag i juni. Hade varit på Lerin-museet och förundrats. Satt så i en liten biosalong i ett köpcenter, genomfrusen av allt regnet och fundersam över att för första gången i mitt liv blivit erbjuden pensionärsrabatt på bio... Så börjar den. Filmen om pensionärskören i England. Och efter en liten stund kommer värmen, man gillar dem, de härliga karaktärerna. Den buttre Artur som tycker det är fjanteri att sjunga i kör. Marion som passionerat ger sig hän i något hon förmodligen velat göra i hela sitt liv. Kören, fylld av människor som lever här och nu i sin pensionärstillvaro och den entusiastiska körledaren. Hon som tar sin kör till ett mål de inte visste de ville till. Så välkommen till Folkets Hus på tisdag, in i värmen tillsammans med oss andra filmälskare och några levande, varma människor som förverkligar drömmar och trivs tillsammans, och trotsar den obevekligt tickande tiden. Filmrecensenterna var förtjusta, om än med vissa reservationer. Mats Jo